inthemaking

Ibland har jag svårt att skriva när livet leker. Då vill jag leka med det så mycket det går. Jag vill peka med fingrarna mot den blå himmelen och forma orden jag älskar. Jag älskar, jag älskar, jag älskar. Allt. De tidiga morgnarna, de sena kvällarna, drömmarna, skratten, mamma, pappa, hatet, längtan, saknaden. De fyller mig med mer än bara ångest och trötthet. De fyller mig till bredden. De får mig att känna mig hel. Jag har ingenting att förlora vilket gör mig ägare till allt. Jag är blyg men modig, jag är äntligen mig själv.