inthemaking

Jag vet inte om jag är redo att fylla 18. Alla jag pratar med säger att det inte är någon skillnad. En 8:a istället för en 7:a liksom. Men jag vet inte om jag ä redo att byta siffra. Jag känner att jag byggt upp en relation med min 7:a, jag har accepterat att jag inte är "vuxen" men har i gengäld fått fly ifrån en massa ansvar. Min siffra och jag har liksom äntligen börjat fungera, ha ett stabilt förhållande. Ge och ta. Och nu ska jag helt enkelt byta. Här trodde jag att livets glada dagar skulle vara föralltid. Jag känner mig lite smått utnyttjad.Som om tiden av passionerat och ömt samlag är över och nu ska jag bara bli frenetiskt juckad av en 8:a. Inget ge, bara ta. Nu ska jag helt plötsligt få tillgång till en massa pengar på ett konto mina föräldrar flitigt skrapat ihop. 18 årst besparingar slängda i handen på en tjej som fortfarande inte kommit i puberteten. Om man inte fick sin mens på ett år kan man inte dra av det året då??
Jag antar att detta är något som måste göras, jag måste inse att jag på fredag blir dumpad av min 7:a. Jag kommer ta det som en riktigt kvinna. Jag kommer supa mig redlös.