inthemaking

Det är något som svajar förbi i luften, studen då jag vänder mig om. En fladdrande bild, ett minne- som rymt från mitt huvud och börjat sin fria bana runt jorden. Kommer det återvända? Troligen inte. Kommer det dö ut? Troligen inte.
Det är mitt minne om det perfekta, det fläckfria, det orörda som lämnat min hjärnhinna. Det försvinner för det existerar inte. Inte på riktigt. Inte det perfekta. Vänt upp och ner är det inte minnet som nu svävar fritt, utan jag.