inthemaking

Jag förvann idag tillsammans med Patti Smith på tunnelbanan. Tjejen som satt där och guppade hela vägen från T-centralen till Rissne var bara ett tomt skal. Tankarna var på helt andra ställen. Min blick blev helt dimmig och jag hamnade som i en trans. Detta händer ganska ofta och jag har inget emot det, när saker är riktigt jobbiga brukar jag tvinga fram transen. Sätter på en platta, höjer volymen och låter mina tankar blandas med musiken.
Eftersom jag troligen har fått universums skönaste schema hade jag bara två lektioner idag, miljöpolitik och svenska. På miljöpolitiken har jag äntligen en vapenbroder att dela mina revolutionära ideer med. vilket verkligen är befriande då folk börjar prata om att de riktigt stora skillnaderna som måste ske är mer KRAV-märkt mat och ekologisk mjölk. Svenskan fortflöt också utan beskymmer, Maria (min lärare) var sitt vanliga nervösa jag men lyckades endå strukturera upp lektionen galant.
Det enda tråkiga nu i tvåan är att jag nästan inte har några lektioner med Anna. Hon kan inte längre förgylla mina skoltimmar utan jag måste helt enkelt skratta åt mina egna skämt.
Hem. Tiden i tunnelbanan minns jag inte, jag vaknade till liv i Rissne men försvann sen igen en bit på vägen. Nu är jag hemma för att andas lite och sen ska jag ut igen. Demo på Plattan kl 18:00 mot USA-kriget.