Till alla er
Jag önskar ibland att jag kunde berätta allt de folk vill höra. För jag har det att berätta egentligen. Plötsligt känns det som om jag vet vad jag vill och jag blir så fruktansvärt rädd för att ha fel. Igen. Tänk om jag har fel igen. Tänk om en till dag kommer och under 24 timmar vänds hela min tillvaro upp och ner. Igen. Tänk om jag har fel igen. För jag har snart gått upp skolan. Jag har äntligen hittat något jag brinner för. Jag har äntligen funnit delar av mig själv. Men jag kan inte sluta titta tillbaka. Kan inte sluta tänka på de nätterna och dagarna som nu bara känns som en del av ett lånat liv. Ett liv som jag nu lämnat tillbaka för att jag tillslut insåg att det inte var mitt.
Jag vill så gärna säga till er att allt är som det ska vara.
Men mina blickar söker sig fortfarande bakåt.
Kommentarer
Trackback