"Ta tillbaka slaget"

Det är konstigt när vissa känslor inte kan spåras. När de kommer ur inget och känns överallt. När man tänker på någon man knappt träffat och helt plötsligt kan göra saker man aldrig trodde var möjligt. Jag undrar vad det beror på. Kanske är de de människorna som kommer under skinnet på dig utan att du märker det och sedan kliar det så mycket att du håller på att bli galen. De människorna som inte behöver göra annat än andas i din närhet för att du ska bli tung i bröstet. Som om hjärtat förstorats hundra tusen miljoner gånger och drar dig mot golvet. Sådana människor man inte känner och därför kan fantisera fritt om. När man inte har annat att göra. På kvällarna. Mellan varma täcken och sömnlöshet.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0